EmilMarklund

Sitter och skriver på en sammanfattning om Hanna Arendts syn på utbildning, borde egentligen ha gjort den klart för längesen och istället läst på till morgondagens seminarium. Plötsligt slår det mig att jag mycket hellre skulle göra något fysiskt arbete tillsammans med farfar som på den gamla goda tiden.

Till hösten är det fem år sen han gick bort, farfar alltså. Inom mig kommer det alltid att finnas en stor saknad men ibland kommer saknaden av de där små sakerna som vi gjorde fram. Exempelvis skulle jag kunna betala en stor slant för att få hugga ved med han och kusin Jim, sätta potatis, knippa hö, fixa till det gigantiska trädgårdslandet - you name it! Bara för att få lära mig saker av en man som under hela sitt liv arbetat med kroppen och brukat jorden. När jag tänker på hur stor skillnad det är mellan mitt liv och farfars inser jag vilka astronomiska skillnader det är trots att det "bara" skiljer/skiljde två generationer och 56 år mellan oss. Hade jag haft något digitalt kort på farfar hade jag infogat detta här men han lämnade jordelivet en månad före jag skaffade min första digitalkamera.

Men men, tiden har sin gång och jag antar att min uppgift här i livet just nu är att skriva lite mer och lyssna på musik samt peppa för St Patricksday på onsdag. Ta hand om varandra och tiden tillsammans (från en smått sentimental Emil vid midnatt en måndagkväll).