Jakten på den perfekta granen.
Jag och Madde hade väldigt frivilligt tagit på oss att hugga julgran till korridoren. Inte med samma krav på oss själva som farsan men helt klart motiverade för uppgiften. Det hela började mindre bra med att jag glömde min kamera, ni som känner mig vet att det blev en löptur tillbaka!

Julgransjakt.
I skogspartiet ned mot Nydalasjön var det vackert. Snön låg fridfullt på träden, snön lyste upp och tystnaden var total. Ingen av de stackars granarna anade vad som var på gång.
Madde hade riktiga vinterskor så hon fick göra spåra. Alla mina mera "naturskor" är kvar hemma i Ske. Efter ett tag tyckte jag att vi hittat en rätt så fin gran, problemet var bara att vi var tvingade att såga av den på mitten. Detta hade vi inte riktigt hjärta till så vi kämpade vidare, nåväl gick vidare. En stund senare hittade dock Madde en i bra storlek med täta grenar så den fick det bli.

Madde i färd med att såga ner vår gran.

Jag med granen och vår nyinköpta "korridorssåg" ;)
Det var allt om granen, det stora elddopet blir eventuellt på söndag om min grandmeister till granhuggare och pappa kommer hit tillsammans med mamma och mina IKEA-grejer. För en sak är då garanterad, min pappa och de flesta med honom är mer intresserad av granar än
Fotbollsläktare rasade - åtta döda.
Brasilien ska arrangera VM i fotboll 2014.
Ja, det är avslutningen på en artikel som
Men tänk om en läktare skulle rasa under VM 2014, då ska jag ta bort detta inlägg och börja premenurera på aftonbladet om man nu kan det ?
Kedjebrev är väl ändå 90-tal ?
Det sista minns jag inte vad det handlar om just nu. Mår inte alls dåligt över det heller, skulle helst se till att glömma bort alla mail direkt jag öppnat dem. Funderar starkt på att starta en facebookgrupp med namnet "För oss som aldrig skickat vidare ett kedjebrev - förutom till den som skickade det till mig". Namnet kan dock vara lite långt, sen var det den biten med att jag inte vet/har tid/ork att skapa en grupp på FB. Jag kan lägga ut det på entreprenad, om någon känner suget ?
Konspirationsteori.
Nu ska jag sova gott och inte behöva röra på mig imorgon, det känns hur bra som helst !
11 Sekunder.

Kvällens hjälte.
Ibland känns minnen som igår.
Avslutade gårdagskvällen med en MSN-konversation med min lumparkompis Lindkvist som bor nere i Strömstad, givetvis kom lite minnen upp och sådär. Vidare idag efter vårt semenarium var vi några som åt lunch tillsammans. Efter den gled samtalet in på militären genom Anton och Magnus. Jag kände efter ett tag att jag var tvungen att slita mig hemåt för att mysa med tegelstenen.
När jag så trampar med min flaggbeklädda cykel och befinner mig i höjd med SLU så inträffar följande: Jag ser en bekant siluett bakifrån. Sekunden senare slits jag mellan att bara trampa vidare eller den halvpinsamma situationen att titta tillbaka (om det inte är någon man känner). Nyfikenheten är dock en ganska stor del av min personlighet så jag vänder mig om och får se min gamle lumparkompis Kristoffer Storuman-Truman Johansson. En konstig känsla då jag under de senaste 16 timmarna redan pratat om militären två vändor.
1 ½ år sedan senast, det kändes som i förrgår. En snabbgenomgång om vad man gör nu och vad man gjort sedan MUCK. Innan samtalet fortsatte med glada minnen från svunna tider. Truman var sig lik och i högform. När jag sedan fortsatte min cykeltur hem fylldes jag av ny energi, kändes som jag sovit 8 extra timmar.
Ibland bygger man upp förväntningar på att personer som man inte träffat på länge att de ska vara precis som för X antal år sedan. Jag antar att det var detta jag gjorde med Truman och att bara höra hans breda dialekt gjorde att jag blev glad inombords. När han sedan berättade saker som jag själv glömt blev det hela ännu bättre.
Små saker i vardagen som gör livet värt att leva, en annan är att det kom ca 10 cm snö i natt.
Disträ.
Min tegelsten är mysig, den är röd, svart, lila och gråblå.
Jag har plöjt runt 100 sidor denna kväll och känner mig nöjd, undra om Shaun Breslin är imponerad ?
För övrigt ska jag börja
Imorgon ?
Eller?
Att få ett Godkänt.
Jag kan nog ärligt säga att jag aldrig varit så glad över ett G. Nationalekonomi = Matte = Inte alls min grej. På gymnasiet betydde ett G ofta ett misslyckande, i alla fall om man såg till sina egna krav på sig själv.
Denna dag, ganska många år senare kändes ett G ungefär som första snön, en förälskelse eller ett mål.
Tilläggas bör att jag också lagt ner kaninen efter att Susanne fått 7539 miljarder och Richard 2,5 miljarder, kan dock hända att jag tar upp det när ni minst anar! Nu lägger jag istället energi på min tegelsten (640 sidor om statskick och politik) samt utvecklande spel på nätet.
Mera kanin.
Men DÖ någon gång då KANINJÄVEL.



Systeryster.

Anders och jag, mätta som få.

Syster och Madde - Middag på det extremt "lyxiga" krogen krogen, buffén var riktigt bra.

Linda, Susanna, Lovisa (S kompis) och syster ute på Origo.
Lördagen tog vi det lugnt på dagen innan det var dags för Halloweenfest på kvällen. Detta var den fest som vi blivit halvtvingade att anordna men gjort det bästa av. Hade planerat lite tävlingar studentföreningarna emellan samt pris för bästa utstyrsel som vanns av en kille som var utklädd till "Duff-man". Efter halloweenfesten som också var vår förfest hade de flesta i vårt gäng kommit igång, Jenny försökte åka kundvagn (de finns tamefan överallt på Ålidhem), Linda och Syster lekte lumpen och jag + Madde (Lindas kompis hemifrån) skrattade mest. Väl ute på Origo hade de ett liveband som spelade alla de där bra låtarna. Per och Lisa vet vilka jag menar, dvs alla låtar som folk är sjuuukt less på men inte jag, för jag saknar den nerven. Kvällen var om möjligt än mer lyckad än fredagen.

Syrran, Jenny, jag och Linda med alla våra "halvhjärtade" utklädnader, jag skulle behöva en cool two-face mask eller något! Början på kvällen . . . !!!

Jag med dubbel fångst i vagnen, kan säga att det var ganska svårkört i det moddiga föret, denna lilla tur avslutades med...

Ett tappert försök från Jenny att åka i kundvagnen - style "som man gjorde när man var liten".

Syster uppe på "F:et" utanför Origo under hon och Lindas små "lumpenäventyr".

Ett lite trött tjejgäng samlar krafter för att gå hem, kunde nog behövas efter en rätt tuff kväll.
Söndag tog vi en ganska lugn dag fram till att vi gick ned på stan med Jenny och Linda för en god bakispizza. Vi gick sedan på bio och kollade på "The heartbreak kid" med Ben Stiller som kan förklaras med 2 ord - "Ben Stiller". Bonuspoäng till Polarfärskt som stod och delade ut färskt bröd till alla på vägen ut.
Efter en extremt härlig helg med syster så har jag vilat ut en natt och idag ägnat mig åt att städa bort röran här på rummet. Vill tacka syster för en superhärlig helg, du är välkommen när du vill! Svårt att veta när vi umgicks så pass mycket senast, måste nästan vara i Thailand 2004 och då var det inte riktigt samma grej! Inga överraskningar dock, min bild som jag hade av syster innan helgen kvarstår! Tre beskrivande ord är Glad, Social och en ANING förvirrad (precis som bror). Ett bra exempel är när vi under fredagen skulle cykla till buffén. I sista stund hade hon tagit med sig sina vantar men när vi väl satt på cyklarna låg de i väskan - Ojdå, men det är sånt som kan hända den bästa eller hur Anna ?
Avslutar med en flashig bild som sammanfattar helgen bra:

Imorgon blir det ny kamera, varför det inte blev idag kan vi ta imorgon.
Uppladdning.
Dr. Zoidberg + En pil uppåt = Pictionary
Både Pictionary och Med andra ord var hur kul som helst, kvällens stora höjdpunkt var när Jens skulle rita ordet "Moské" för Ida. Han började med att rita en gubbe som skulle föreställa en muslim eller något i den stilen. Gubben såg dock mer ut som Dr. Zoidberg för er som tittar på Futurama. Detta i kombination med ett torn som mest såg ut som en pil uppåt fick Ida till moské, helt sjukt.
Efter spelandet blev det en ring of fire och festen tog fart. Riktigt kul och skönt att koppla av efter tentan.
Nu ska jag sova.
Oh Yes.