EmilMarklund

Jag är ändå peppad, det sista som ska göras under de femåriga studierna innan jag tar examen. Av erfarenhet vet jag dock att det kommer gå upp och ned, känslan "Jag är klar innan påsk" kommer blandas med känslan "Hur fan ska jag klara av det här!". Har en* dock gett sig den på det kommer det att gå vägen :)

Tog lite tid i förrgår och gjorde mig en lista över vad jag vill hinna med under första halvan av 2013, min sista termin där jag i alla fall primärt kommer vara student. På listan blandas det vanliga (pyssel med foton, urklippsböcker och årsböcker) med att träna minst 100 pass, vikariera minst 100 timmar och lämna blodplasma minst 8 gånger. Jag och Linn hade också en intressant diskussion kring det här med listor, jag är en "listmänniska" men Linn är motsatsen (vad nu det är). När jag blir lugn och peppad av en checklista där det finns möjlighet att kryssa i avklarade punkter blir hon stressad. Tror att hela listgrejen är otroligt individuell och att det är antingen eller. Nog för i dag, kanske ska klicka upp SPSS och öva mig fram.

* Provar för första gången att använda "en" i stället för "man" och känner efter om det kan vara något för mig, heja språkutveckling även om det känns kopierat från någon sydsvensk dialekt.

Då ringer min väckarklocka imorgon! Söker lite medlidande i höstmörkret och en praktikplats i Umeå till våren ;)

Ville bara skriva att jag är nöjd med livet just nu, känner att jag inte kan klaga på något:) "The beast" till historiakurs börjar lugna ned sig lite, jag och Linn har fått omtapetserat så att lägenheten börjar likna ett hem, håller igång bra med träning på IKSU, är omgiven av fantastiska människor (både de närmsta och de i utkanterna av bekantskapen) och känner att precis så här ska livet vara när det är bra. Utan att låta frireligiös (och innan batteriet på denna gamla PC dör) säger jag: Tack alla för att ni gör mitt liv, skulle bara finnas massor med mer tid tycker jag :)

Idag vaknade jag upp ensam i morsan och farsan hus efter att ha uppvaktat Linnea och gjort en bra bowlinginsats i farsans korpenlag igår. När jag tagit mig upp hittade jag i ett hörn på mitt gamla rum en flyttkartong med grejer som aldrig följt med till Umeå. Guldklimpen bland dessa var den bok jag skapade i slutet av värnplikten. I denna bok finns foton på ca 200 st av de som låg inne samtidigt som mig dessutom har varje person fyllt i lite info om sig själv och minnen från lumpen.

Det var nostalgiskt att läsa och jag tänkte vilken tid jag måste ha lagt ned på det hela då säkert 95 % av alla på bild hade lämnat in lappen också. Då, för snart fem år sedan, kom jag ihåg att jag tyckte det var väldigt störande att några få inte hade lämnat in lappen så att boken kunde bli "komplett". Idag känner jag mig nöjd över att boken finns kvar som minne och att en väldigt stor del svarade =) Jag hoppas att jag till framtiden därmed lärt mig att allt inte behöver vara perfekt, för det mesta duger det som vår kursansvarige sa i våras "tillräckligt bra är bra nog".

Kolla förresten in min nya resedagbok på resedagboken.se, EmilMarklund heter min användare. Är ju mindre än tre veckor kvar nu!

Lurar mig själv i sommarSverige 2010 att dygnet har runt 6-7 timmar mer än vad det egentligen har och oftast blir sömnen lidande! Tänk en sommar med detta väder utan sommarjobb, det skulle innebära en väldig njutning men samtidigt en tom plånbok. Att jag också har ett jobb som jag trivs väldigt bra med gör det hela mycket lättare =)

I förrgår kom Linn på besök i totalt ca 40 timmar, förutom att jag blev tvungen att jobba fyra timmar igår (försökte ge bort passet) och att jag förlorade i kubb, boccia etc. så var det ett väldigt härligt och uppskattat besök! Förlusten i kubb innebar att det blev Beck - Levande Begravd istället för Robin Hood på bio och jag kan nog säga att det är den bästa Beckfilmen jag sett, alla kategorier. Att längta efter någon kan vara jobbigt men när man väl får ses är det en fantastisk känsla. I övrigt sammanfattar jag sommaren så här långt med följande rader:

Fina Linn (på distans större delen av tiden). Sol. Fantastisk midsommar i Samuels stuga. Erik. Skratt. Lite sömn. Ellen. Grönt gräs. Blanda färg till tacksamma kunder. Samuel. Brädspel. Värme. Bill. Ensam i Tjärn. Midnattsol. Caroline. Pajad mobil - en bra deal på en ny. Cykla. Lisa. Familjen. Stafettkubb. Magnus. Midsommartrav för första gången. Sena nätter. Kim med magen. Fotbollstennis. Brunbrända armar och ben. Rikard. Super nintendo. Inaktiv reseplanering. Klas. Myggbett. Nyklippt. Kusin Jim. Skolavslutning i Tjärn med brännboll. Mys med gudbarnet Linnea som börjar bli stor. Världens bästa syster. Sommarbio. Sommar i Skellefteå 2010.

Föregående ord, namn och meningar kan sammanfatta min sommar 2010 så här långt. Utöver det jag har skrivit på listan ovan skulle jag vilja hinna med följande saker i sommar:

Minigolf (har bara blivit en runda i Umeå i år), mera besök till gudbarnet Linnea (om hon ska ha en sportslig chans att känna igen mig efter resan och hon är ju så söt och charmig), Fotbollsgolf (tänkte utmana syster och fader), En fest här i Tjärn med "open grill" (när nu det ska bli), En fest med coopgänget (blev ju ingen ifjol), En lyckad festival (får man ju svaret på efter nästa helg), Snälla kunder (okej, den var krystad) & Mera tid (har så otroligt mycket att hinna med - tror att veckorna jag är ledig innan resan får användas till att hinna med det jag inte hann).

Nej nu blir det lite städning av hus följt av 9 timmar på Coop bygg, därefter semifinal, GO URUGUAY! ;)

Erik gav mig tidigare ikväll detta smeknamn över msn och jag kan inte annat än hålla med! Tänkte göra en "to-do-list" fram till sommaren så jag har något att förhålla mig till samt bocka av saker efter som de blir klara =) Datumet efter står för sista datum när det måste vara klart P=Praktiken på Sörböle, GE=Distanskursen i geografi, SP=Spanskakursen, PP=Powerpointpresentation.

Lisa Degerman, Skellefteå, avled natten till den 27 mars på Regnbågens äldreboende efter en längre tids sjukdom. Hon blev 87 år.

Lisa var född i Norra Bastuträsk och var dotter till Elvira och Villiam Lundmark. Hon växte uppmed sju syskon. Lisa arbetade som ung på ålderdomshemmet i Kusmark. Sedermera fick hon anställning hos en familj i Medle, och det var i denna by hon träffade sin blivande make Kurt. De fick tre barn tillsammans. När barnen blivit äldre gick hon åter ut i arbetslivet och började arbeta som hemsamarit.

Lisa var mycket omtänksam och värnade om oss alla. Hon var en riktig matmamma och ingen kunde slå hennes köttbullar eller palt. Lisa var också duktig på att handarbeta och har genom åren broderat många fina alster till dess synen försämrades och satte stopp för det. Läsning var också ett intresse. Trots stigande ålder och sjukdom var det viktigt för henne att ”se bra ut” och hennes intresse för kläder fanns så länge hon kunde uttrycka sig.

Vi sörjer vår älskade Lisa, men hon är väl värd att få avsluta sina dagar efter en lång sjukdomstid och få lugn och frid.

Kurt och barnen

Det är något speciellt med mig och sena vardagsnätter. Bara tanken på att kanske 95% av befolkningen ligger och sover gör på nåogt sätt att det känns som att jag får ett försprång när jag gör något duktigt. Ta denna kväll-natt som exempel, har gjort 3 av 5 kartor till en övning på geografin och känner att samtidigt som andra ligger och sover har jag skaffat mig ett försprång. Jag vet att det är en befängd tanke men på något sätt triggar det mig ändå! =)

I övrigt går allt i 220 km/h nu, är van att terminerna gör det men är lycklig över att detta är min sista termin med dubbelläsning! (Skrev detta inatt men det verkar inte blivit publicerat så jag försöker igen..)

20 dagar sedan jag bloggade senast, 18 dagar sedan de Olympiska Spelen i Whistler, Vancouver startade. Det är mycket som blivit lidande för att få bevittna alla Sveriges medaljer (utom Myhrers brons för då satt jag på ett flygplan) i realtid. Har titta mer på TV:n under dessa veckor än vad jag vanligtvis gör på någon månad och njutit, levt mig in och delat sorg och glädje med våra svenska deltagare. Gillar den nationskänsla som uppstår under ett Olympiskt Spel och tänker mig att det kanske var så 1600-talssvensken upplevde stormaktstiden.

En sak skiljer dock sommar-OS från vinter-OS och det är den speciella stämning som uppstår när det är sommar-OS och mer eller mindre alla länder är med. En snabb jämförelse visar att i Vancouver var det 82 deltagande länder varav 26 st av dessa lyckades ta en medalj, motsvarande siffror i Peking för två år sedan var 204/87. Jag känner mig lite delad inför detta. Visst vinter-OS måste i större utsträckning vara till för de länder där det finns snö, men hur kommer det sig att av de 26 länderna finns inte ett enda utvecklingsland? Inga medaljer till Afrika, Syd och Centralamerika eller Oceanien. Säger inte att det är något fel med detta men jag ville bara fundera lite högt.

Nu när OS är slut ska jag i alla fall återuppta mitt vanliga liv, ligger efter med plugget. Detta beror förutom OS också på en fantastisk helg i Sthlm, vill tacka följande personer för att helgen blev sådär perfekt (bortsett från bakfyllan på vägen hem): Erik, Stina, Malin, Henrik, alla andra och framförallt Linn. Nu är det frukost!

Borde egentligen bilddagboka så att det projektet är ur världen men kände för att skriva av mig lite här istället. Imorgon startar en ny termin, den sjätte i ordningen och denna helg har varit helgen som signalerar halvvägs igenom utbildningen. Första halvan har varit riktigt bra, många intressanta lärdomar har inkasserats, både inom den akademiska sfären och i det övriga (även kallat livet). Har under dessa två år lärt mig att lyssna i större utsträckning och inte bara att lyssna till andra utan även (tror jag) lärt mig att lyssna till det jag vill.

Har också många iakttagelser och lärdomar från denna tid som är lite väl privata för denna blogg, erfarenheter jag tror alla måste uppleva själva för att kunna dra nytta av dem senare i livet. En av dessa erfarenheter som inte är hemliga för den stora massan är från i fredags då min cykel blev stulen utanför NH =P. Vet inte riktigt vad jag ville säga med detta inlägg men jag lyfter i alla fall på hatten för att alla i min närhet mår bra och att det finns många stjärnor där ute som förgyller min vardag.

"Livet bör levas med och genom andra människor men inte med och genom andra människors drömmar", skrev det först utan citattecken men det kanske blir ett etablerat citat så småningom - ELLLER SÅ INTE! Nu är jag hungrig.

Här kommer en kortversion av mitt 2009, ska skriva en längre krönika i det som för drygt ett år sedan var min fotodagbok där det blir mer detaljerat exakt vad som hände. Här blir det mest tankar =)



2009 var året då jag fann kärleken igen för första gången på länge. Jag tar också med mig erfarenheten att det inte behöver vara svart eller vitt.

Det var också året jag insåg att det kanske inte alltid går att göra alla i sin omgivning nöjda och glada i alla situationer.

2009, året då jag fick smaka på de 9 milen mellan Sälen och Mora.

Året med en vår fylld av energi och levnadsglädje, en sommar fylld av längtan och glädje, en höst fylld av erfarenheter och reflektion samt två vintrar där den första i början av året bestod av förälskelse och den andra av framtidstankar samt brädspel.

2009, året då jag för första gången kräktes dagen efter en fest.

Ett år att minnas för alla nya härliga människor jag lärt känna på olika sätt, bla genom nollningar ett fenomen som nu fyllt sin kvot i mitt liv och jag går i pension.

En vår fylld av mycket kristendom, vetenskapsteori och uppsatsskrivande. En höst med varierande geografikurser och ett allmänt utbildningsområde som räddades av en fantastisk grupplärare och seminariegrupp samt en bra praktik under slutet.

Tjugohundranio, har gjort mig fortsatt mer trygg i mig själv och vem jag är, men samtidigt har mina planer i det stora utmanats och ifrågasatts, både av mig själv och av andra.

Detta var året då jag började uppskatta försommaren och dess långa ljusa nätter i högre grad.

09 innebar min 4:e sommar på Coop Bygg med ett härligt gäng och några guldkorn bland kunder som ibland gör att man funderar över att istället jobba i affär. En tanke som absolut grusas när man kl 08:45 midsommardagen är på plats för att öppna butiken, det är inte livskvalité.

Sommaren 2009 uppvisade "i en annan del av Boden" vilket var bra mycket bättre än I 19 2005/2006, jag fick också bekanta mig med två idyller i de norrländska skogarna; Sikfors på sommaren och Bäckboda till firandet av de nya året.

År 2009s höst började jag prioritera det jag själv vill göra och inte det som förväntas av mig. Detta har bl.a. resulterat i inga styrelseuppdrag men desto mer brädspel med JL och DB. Hösten övergav också mina träningsparhästar GR och PL IKSU för att botanisera i Gammlias källare, jag hittade dock snabbt nya i TH och JS. Året som kommer blir det mycket träning.

2009 gav mig också erfarenheten att "egen tid" inte är helt fel ibland.

Något jag utvecklat under 2009 är förmågan att se vilka relationer som är något att ha och vilka som inte är värda att lägga ned tid och energi på.



Jag nöjer mig sådär för att inte upprepa mig mer än vad jag säkert redan gjort, resten av dagen ska jag fylla av sport på TV:n och pyssel! Känns som ett bra sätt att avsluta vistelsen i Tjärn =)