Jag har tidigare...

...pratat om sk. "timestealers"! Här kommer en länk till en sida till er som vill ha ett utvecklande tidsfördriv, har kört det tre gånger och kommit upp i 64 poäng. Tror det är väldigt lätt att öka varje gång i början så åter kommer kanske med nya personliga rekord i kommentarsfältet ;)

Tidsfördrivet hittar ni här!

Saknad.

Sitter och skriver på en sammanfattning om Hanna Arendts syn på utbildning, borde egentligen ha gjort den klart för längesen och istället läst på till morgondagens seminarium. Plötsligt slår det mig att jag mycket hellre skulle göra något fysiskt arbete tillsammans med farfar som på den gamla goda tiden.

Till hösten är det fem år sen han gick bort, farfar alltså. Inom mig kommer det alltid att finnas en stor saknad men ibland kommer saknaden av de där små sakerna som vi gjorde fram. Exempelvis skulle jag kunna betala en stor slant för att få hugga ved med han och kusin Jim, sätta potatis, knippa hö, fixa till det gigantiska trädgårdslandet - you name it! Bara för att få lära mig saker av en man som under hela sitt liv arbetat med kroppen och brukat jorden. När jag tänker på hur stor skillnad det är mellan mitt liv och farfars inser jag vilka astronomiska skillnader det är trots att det "bara" skiljer/skiljde två generationer och 56 år mellan oss. Hade jag haft något digitalt kort på farfar hade jag infogat detta här men han lämnade jordelivet en månad före jag skaffade min första digitalkamera.

Men men, tiden har sin gång och jag antar att min uppgift här i livet just nu är att skriva lite mer och lyssna på musik samt peppa för St Patricksday på onsdag. Ta hand om varandra och tiden tillsammans (från en smått sentimental Emil vid midnatt en måndagkväll).

När det inte blir som man tänkt sig.

Jag och min korridorsvän rakt över Sofia hade följande konversation inne på hennes rum:

Jag: Sofia, får jag göra chins på din gardinstång?
Sofia: Nej, det får du inte och det är för övrigt din stång!

Hade totalt förträngt att hon lånat den av mig =)

44;

var antalet personer som jag mötte på vägen mellan Nydala och universitet kl 16:08-16:14 idag, jag cyklade glatt till en 4 timmars spanskaföreläsning samtidigt som alla andra var på väg hem. Kände mig lite tvärt som en 2000-talets Quasimodo som bara får besöka universitetet efter "peak time" på dagen. Tur att vi råder bot på det imorgon då vi har en heldag.

Efter spanskan har kvällen fyllts av träning som gick bra och kartritande i GIS som gick mindre bra fram till kl 00:30. Då knackade Linus på och sa att han bjöd på burgare, det blev vändpunkten! Senaste timmen har jag överlistat den sista kartan i övning ett och har bara kvar lite layout (och skiten ska inte vara klart förrän på tisdag =P) Nu säger jag godnatt och ett tack till Linus!

EPP.

Efter att ha läst igenom lite gamla blogginlägg tidigare idag så kom jag fram till att jag nog saknar att blogga kontinuerligt, att ha det som en del av vardagen. Nyss hemkommen efter EPP - Efter Plugget Pub känner jag att det är dags att skriva några rader, lite halvt påverkad =) Det var trevligt att träffa (halva) klassen på Origo över lite pizzabuffé och öl. Planerna på en klassfest känns bra!

När jag cyklade hem snöade det lapphandskar och kung Bore påminde mig att än är det minsann länge kvar till våren. Sååå, jag vill passa på att be om ursäkt för att jag tänkt sådana hemska tankar tidigare i veckan! Sänder en tanke till DB och GB i klassen som båda ligger i någon form av magsjuka, ni får ta igen det på kommande klassfest helt enkelt!

Nattugglan.

Det är något speciellt med mig och sena vardagsnätter. Bara tanken på att kanske 95% av befolkningen ligger och sover gör på nåogt sätt att det känns som att jag får ett försprång när jag gör något duktigt. Ta denna kväll-natt som exempel, har gjort 3 av 5 kartor till en övning på geografin och känner att samtidigt som andra ligger och sover har jag skaffat mig ett försprång. Jag vet att det är en befängd tanke men på något sätt triggar det mig ändå! =)

I övrigt går allt i 220 km/h nu, är van att terminerna gör det men är lycklig över att detta är min sista termin med dubbelläsning! (Skrev detta inatt men det verkar inte blivit publicerat så jag försöker igen..)

A life on hold.

20 dagar sedan jag bloggade senast, 18 dagar sedan de Olympiska Spelen i Whistler, Vancouver startade. Det är mycket som blivit lidande för att få bevittna alla Sveriges medaljer (utom Myhrers brons för då satt jag på ett flygplan) i realtid. Har titta mer på TV:n under dessa veckor än vad jag vanligtvis gör på någon månad och njutit, levt mig in och delat sorg och glädje med våra svenska deltagare. Gillar den nationskänsla som uppstår under ett Olympiskt Spel och tänker mig att det kanske var så 1600-talssvensken upplevde stormaktstiden.

En sak skiljer dock sommar-OS från vinter-OS och det är den speciella stämning som uppstår när det är sommar-OS och mer eller mindre alla länder är med. En snabb jämförelse visar att i Vancouver var det 82 deltagande länder varav 26 st av dessa lyckades ta en medalj, motsvarande siffror i Peking för två år sedan var 204/87. Jag känner mig lite delad inför detta. Visst vinter-OS måste i större utsträckning vara till för de länder där det finns snö, men hur kommer det sig att av de 26 länderna finns inte ett enda utvecklingsland? Inga medaljer till Afrika, Syd och Centralamerika eller Oceanien. Säger inte att det är något fel med detta men jag ville bara fundera lite högt.

Nu när OS är slut ska jag i alla fall återuppta mitt vanliga liv, ligger efter med plugget. Detta beror förutom OS också på en fantastisk helg i Sthlm, vill tacka följande personer för att helgen blev sådär perfekt (bortsett från bakfyllan på vägen hem): Erik, Stina, Malin, Henrik, alla andra och framförallt Linn. Nu är det frukost!

RSS 2.0